Efter några tumultartade veckor så har jag ännu inte landat, och från att varit så gott som ångestfri i flera år så är den tillbaka med full fart. Ja det finns orsaker, stora orsaker.

Jag har inte ens orkat bry mig om att jag har en blogg, har struntat i den totalt, med all rätt.

Det jag måste fokusera nu på är min familj, mina barn och min sambo behöver mig mer än någonsin.

Jag har kommit fram till att man kan klara rätt mycket trots att man lider av ångest, jag har klarat av tvintervjuer, jag har kalrat av att pratat i radio, jag har klarat av att vara med i tidningen TROTS min panikångest som ingen annan än mina närmsta anhöriga vet om. Jag klarar av att arbeta fullt, jag klarar av alla vardagsbestyr till fullo, och jag klarar av att ge 110 % av mig själv på mina sidoprojekt på fritiden. Vad har blivit mina sidoprojekt då? Att få unga att komma på rätt spår i livet, att få föräldrar att ta sitt ansvar över sina ungdomar, DET har blivit mitt sidoprojekt och det är enoooormt stort projekt. Helst skulle jag behöva ta tjänsteledigt för att bara jobba med det här samt att vara med min familj, men det ger inte mat på bordet då mina projekt inte ger mig något annat betalt än tryggare miljö för mina barn (ja jag vet att det är stort, men det ger inte mina barn mat heller så....)

Nåväl efter en tumultartad vecka som jag inte vill prata högt om här just nu, så sitter jag åter igen på jobbet.....en lugn natt. Kan nästan inte andas det känns som att jag andas genom ett 1 mm brett sugrör, hjärtat pumpar otroligt fort, jag kallsvettas, jag har sockerdricka i båda armar och händer, magen är i uppror och jag har fått kuta på toa några gånger......MEN jag är inte döende, jag är inte fysiskt sjuk utan det är ren och skär ångest och den i sig är inte farlig. SÅ jag fortsätter att arbeta, ingen ser på mig när jag mår såhär dålig som jag egentligen gör. Ja förutom att jag kanske låter andfådd mellan varven och måste sucka och gäspa mycket, lätt att köra med undanflykt astma som gör sig påmind (har inte astma) Svettningarna som varvas med frossa....ja då får jag väl byta tröja mellan varven då.....

Jag vet nu att jag kan göra allt 110 % och jag kommer inte dö.....jag kan fungera trots all ångest som skär i mig. Ja den är jävligt jobbig MEN jag överlever och kan köra på ändå.

Förr gömde jag mig när ångesten bet tag, förr trodde jag varje gång att jag skulle dö......nu vet jag bättre, men det har tagit mig 17 år att komma dit jag är idag. Jag vet att jag aldrig blir 100 % frisk från detta så det är lika bra att köra på även fast den är sjukt jobbig. Hur gör du när du får ångest? Panikångest? Vad tröstar du dig med? Piller? Gömma dig? Gråta? Självmordstankar?

Mitt råd.....lär dig leva med skiten och kör stenhårt ändå, det finns viktigare saker i livet och det är dina anhöriga! LEV för dem och låt inte ångesten vinna!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har inte orkat blogga nått, har ingen energi kvar längre. Jag kämpar för att hålla huvudet över ytan hela tiden. Jag och min sambo har pratat ut och bestämt oss för att försöka få detta att fungera. Det är bra! Vi har även gjort ett försök till några...

Ja just nu känns det skit! Sonen fortsätter att smygröka, vad ska jag göra? Vad ska jag säga? Då det inte vill gå in! Han har uppenbara bekymmer men vill inte prata, jag finns ju här. Vet varken ut eller in. Jag har mer ångest, vill inte vara kva...

Har fått landat lite efter dessa dagar, konstigt nog har det nog varit bra för mig att arbeta. Komma hemifrån några timmar och få lite distans från allt. Att jag sedan har världens goaste kollegor som jag kan ventilera med är en bonus. Jag har fort...

Jag orkar inte med allt tjafs, jag orkar inte jag går under, jag drunknar. Ja så känns det idag. Just idag skulle jag vilja fly från allt och alla, packa väskan och försvinna i 10 år. Komma tillbaka och allt skulle vara solsken och gröna skogar igen....

Igår satt jag och sambon och tittade på tv:n, han ställer sig upp och ska precis gå in i köket då tv:n byter kanal av sig själv och går in i menyn. Jag som verkligen tror att andar finns hajjar till på en gång. Min sambo dock tycker det hela är humbu...